Senkommen EU-kritik av Turkiet

Nio dagar efter nyvalet i Turkiet presenterade EU-kommissionens årets betyg för sitt östlliga kandidatland, den så kallade Progress Report. I år levererades hårdare kritik än tidigare av Turkiet.

EU-kommissionen kritiserar bland annat president Tayyıp Erdogans sätt att lägga sig i ”förundersökningar och åtal av högprofilerade personer som anklagas för korruption.” Nu nämns inte presidenten vid namn i detta sammanhang. Men rapporten innehåller förtäckt kritik mot hans sätt att rensa ut misshagliga domare, åklagare och polischefer som deltagit i korruptionshärvan mot flera av hans tidigare ministrar. I början av förra året kom misstankar att riktas mot Erdogan, då ännu premiärminister, efter en famös läcka av ett buggat samtal mellan honom själv och sonen Bilal.

Efter det gjordes drastiska utrensningar av statstjänstemän på olika nivåer. Den turkisk-islamiska Gülenrörelsen, till vilken de utrensade åklagarna var knutna, blev sedermera terroristförklarad av inrikesministeriet. 

EU:s Progress Report, även kallad utvidgningsrapporten, kräver att fredssamtalen mellan den turkiska staten och PKK återupptas. Den ser Turkiets ställningstagande i Cypernfrågan som ett ljustecken. Men den pekar också med oro på inskränkningarna av yttrandefriheten:

"Ongoing and new criminal cases against journalists, writers or social media users, intimidation of journalists and media outlets as well as the authorities' actions curtailing freedom of media are of considerable concern."

Från Ankara svarar Turkiets EU-ministerium med att kalla rapporten ”orättvis och överdriven”.

Paul Levin, chef för Institutet för Turkietstudier, vid Stockholms universitet, kommenterade utvidgningsrapporten i Studio Ett. 

Under mitt senaste besök i Turkiet mötte jag många regeringskritiker av olika ideologier som kände sig nedtryckta, rädda och maktlösa. Det fick mig att osökt se likheter mellan Erdogans inskränkningar av pressfriheten och utrensningar av misshagliga statstjänstemän, till ledande svenska SD-politikers drömmar om hur de skulle behandla sina kritiker om de kunde ”ta makten”.   

I Aftonbladet Kultur skrev jag om denna parallell under rubriken Ekeroth ett eko av Erdogan .

Turkiet: The Winner Takes It All

ISTANBUL Om president Tayyıp Erdogan och premiärminister Ahmet Davutoglu hade gillat Abbas musik hade de kunnat uppmana sina anhängare att skruva upp ”The Winner Takes It All” på högsta volym efter söndagens val i Turkiet.

Det var den känslan som infann sig på gatorna när det stod klart att AKP tog ett rejält kliv uppåt i väljaropinionen och återfick sin egen majoritet. 

Under söndagens valvaka rapporterade jag i direktsändning för Expressen TV.  Min eftervalsanalys från Turkiet kommer jag i stället att skriva för Svenska Dagbladet och Hufvudstadsbladet i Finland.

Det här var det åttonde valet i Turkiet som jag har bevakat på plats sedan 2002 – därav det femte parlamentsvalet. Inget av dessa val har varit det andra likt. Turkiet kommer inte heller att bli sig riktigt lik från och med i morgon. 

Avgörandets stund närmar sig i Turkiet

På torget framför Diyarbakris station dödades minst fem personer på fredagskvällen när prokurdiska HDP höll sitt valmöte – ett möte som dränktes i blod. Foto: STEFAN BLADH

DIYARBAKIR Dagen efter de explosioner som dödade minst fem personer och skadade över 150 personer på prokurdiska HDP:s sista valmöte i staden är nerverna spända som fiolsträngar. Här råder lugnet före stormen – eller firandet. 

– Vi vet inte vem som låg bakom explosionerna. Kanske det var regeringen, säger Serdar Sinir, en ung man i Diyarbakir, och drar upp sitt byxben för att visa en lindrigare skada han fick av den andra explosionen som skakade HDP:s valmöte på fredagskvällen. Bomben exploderade nära det podium där partiledaren Selahattin Demirtaş och flera kandidater stod.

När detta skrivs, på lördagskvällen, hör jag tutande bilar och smällare på gatorna i Diyarbakir, som en uppladdning inför det som väntar när rösterna är räknade på söndagskvällen: Triumf eller protester.

I söndagens SvD berättar fotografen Stefan Bladh och jag mer från Diyarbakir, inför det parlamentsval som kommer att avgöra om president Recep Tayyip Erdoğan kommer att få det presidentstyre han siktar på.