HDP

Vad hände i det belägrade Cizre? Ett ögonvittne berättar

ISTANBUL Staden Cizre har stått i nyhetsfokus i Turkiet de senaste dagarna – efter åtta dagars belägring medan militären försökt kämpa ned PKK. Inga oberoende observatörer fick tillstånd att besöka Cizre, en stad med 110 000 invånare nära gränsen mot Irak, under själva belägringen. Men flera parlamentariker från HDP och två ministrar i den expeditionsministär, som ska leda Turkiet fram till nyvalet den 1 november, försökte ta sig in i Cizre till fots under själva belägringen. 

Jag fick en ögonvittnesskildring inifrån Cizre, berättad av Bozo Bilal Acar, ordförande för förbundet Şemikan. Han reste till Cizre före belägringen för att kunna dokumentera på plats. Han befann sig i staden när jag lyckades få kontakt med honom, via en tolk, för tre dagar sedan.

Så här berättade han den 12 september, när inga observatörer från Europa eller Turkiet släpptes in i Cizre:
– Det råder totalt utegångsförbud här i staden. Ingen får vistas ute på gatorna eller ens på balkongerna. Polisen har placerat prickskyttar på alla höga byggnader för att skjuta på alla som rör sig ute på gatorna.

Hur många döda och skadade kan det röra sig om?
- Hittills känner vi till att 21 personer har dödats. De flesta är kvinnor och barn. Samtidigt finns över 100 skadade. Jag har själv träffat 70-80 av dessa skadade. Vissa har svåra skador och behöver omedelbar vård, men på grund av utegångsförbudet kan de inte tas till sjukhus. De skadade tas hand om av civilbefolkningen efter bästa förmåga. Många skadade har mist livet på grund av att de inte kunnat föras till sjukhus. Jag har själv bevittnat två av dessa dödsfall. Det ena gäller den 10-åriga flickan Cemile Çağırga och det andra Meryem Süne, en 50-årig kvinna.

Kunde de döda begravas under belägringen?
- Nej, polisen tillät inte att någon lämnade byggnaderna. Man fick under inga som helst omständigheter gå ut. Vi fick varken köra de skadade till sjukhus för vård eller de döda till bårhuset. Som ni kanske har sett i medierna så förvarades 10-åriga Çağırga i familjens frysbox i väntan på att köras till bårhus. En äldre dam, som avlidit, förvarades i grannens kylrum.

Hur håller ni kontakt med varandra under utegångsförbudet? 
–Vi ringde 155 (motsvarigheten till 112 i Turkiet) när det gick att ringa. De sa att vi inte fick gå ut, varken för begravning, bårhus eller för att ta de skadade till sjukhuset. Efter att HDP-parlamentariker kommit till staden tog de kontakt med berörda instanser, så att vi kunde ta några av de döda till bårhuset. Men de fick bäras  i 2 km till de platser där ambulanser väntade.

Har ni någon möjlighet till att skaffa mat eller vatten utifrån under utegångsförbudet?
–Nej, de större gatorna är extremt riskabelt att röra sig på. Prickskyttarna skjuter på alla. De mindre gatorna har prickskyttarna svårare att täcka, så folk tar risker på dessa smågator. Men jag har inte sett några öppna affärer. Den enda öppna affär som jag har sett var ett liten bageri på en liten gata, som hade öppet för två dagar sedan. Då stod flera hundra personer i kö för att få köpa lite bröd. Folk har gjort stora hål på mellanväggarna mellan husen så att grannar försöker dela det mest nödvändiga med varandra. Men vatten är stor bristvara.
–Då det är totalt utegångsförbud uppstår andra stora problem, som hygienproblem. På grund av vattenbristen börjar barnen få sjukdomar som diarré och andra smittsamma sjukdomar. Soporna har börjat växa i stora högar på gatorna och det medför att sjukdomar sprids. Vi är oroliga för att smittsamma sjukdomar skall öka kraftigt snart.

Har du något mer att tillägga?
–Polisen använder en bombkastare, som sprider stora mängder små splitter. Många har skadats har träffats av dessa splitter. Vi tror inte att detta är ett konventionellt vapen.

Jag har också fått bilder från Cizre som sägs visa den 10-åriga flickan, som dog av sina skador, och en frysbox som används som förvaringsplats, när hon inte kunde föras till sjukhus. Men jag väljer tills vidare att inte lägga ut dessa bilder på bloggen.

Så långt ögonvittnesskildringen inifrån Cizre. Den har veterligen inte kunnat bekräftas av någon oberoende instans ännu. Men idag träffade jag en talesman för den turkisk-islamiska människorättsorganisationen Mazlumder, Halil Ibrahim Yenigün. Hans organisation har försökt ta reda på vad som hänt. Och han förklarade: 

–Under åtta dagars belägring av Cizre har vi tagit del av rapporter om allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter. Bland annat hindrades invånarna att skaffa mat. Så vitt jag vet är dessa uppgifter bekräftade. Enligt våra rapporter har 24 civila dött. Minst tio av dem dog som en följd av att de inte kunde få vård. Ambulanser har i de flesta fallen inte fått tillträde. Vi vet att det fanns invånare som var tvungna att förvara sina anhörigas döda kroppar i frysboxar tills ambulanserna kunde ta dem till bårhuset. Det är ett stort problem att inga oberoende instanser tilläts komma in i Cizre under belägringen. I stället får vi ta upp vittnesmål efteråt, säger Halil Ibrahim. Han tillägger:

–Både militären och PKK måste avlägsna alla vapen från civila områden och ingå eldupphör. Parterna måste gå tillbaka till förhandlingsbordet. 

 

 

 

 

 

 

Segerruset för Demirtaş och HDP

Segeryra: HDP-väljare trängdes med journalister utanför restaurang Cezayir i Istanbul där HDP-ledningen höll sin valvaka. Foto: Stefan Bladh

HDP-ledaren Selahattin   
  
 0 
 0 
 1 
 1 
 8 
 Free lance  
 1 
 1 
 8 
 14.0 
  
  
 
  
     
  
 Normal 
 0 
 
 
 21 
 
 
 false 
 false 
 false 
 
 SV 
 JA 
 X-NONE 
 
  
  
  
  
  
  
  
  
  
  
 
 
  
  
  
  
  
  
  
  
  
  
  
  
    
  
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
  
    
 
 /* Style Definitions */
table.MsoNormalTable
	{mso-style-name:"Normal tabell";
	mso-tstyle-rowband-size:0;
	mso-tstyle-colband-size:0;
	mso-style-noshow:yes;
	mso-style-priority:99;
	mso-style-parent:"";
	mso-padding-alt:0cm 5.4pt 0cm 5.4pt;
	mso-para-margin:0cm;
	mso-para-margin-bottom:.0001pt;
	mso-pagination:widow-orphan;
	font-size:12.0pt;
	font-family:Cambria;
	mso-ascii-font-family:Cambria;
	mso-ascii-theme-font:minor-latin;
	mso-hansi-font-family:Cambria;
	mso-hansi-theme-font:minor-latin;}
 
    Demirta  ş   har kämpat hårt i valrörelsen. Han och hans parti har utsatts för rader av attentat, senast på fredagskvällen i Diyarbakir. Hans maning till väljarna att svara på provokationerna med fredliga medel, genom att gå till valurnorna, gav partiet 13 procent. Därmed får inte AKP egen majoritet i parlamentet. Jag och fotografen Stefan Bladh mötte      Demirta  ş  , här flankerad av sin armeniske partibroder Garo Kaylan, efter valnattens presskonferens, där HDP skrev historia.    Foto: Stefan Bladh

HDP-ledaren Selahattin Demirtaş har kämpat hårt i valrörelsen. Han och hans parti har utsatts för rader av attentat, senast på fredagskvällen i Diyarbakir. Hans maning till väljarna att svara på provokationerna med fredliga medel, genom att gå till valurnorna, gav partiet 13 procent. Därmed får inte AKP egen majoritet i parlamentet. Jag och fotografen Stefan Bladh mötte  Demirtaş, här flankerad av sin armeniske partibroder Garo Kaylan, efter valnattens presskonferens, där HDP skrev historia.

Foto: Stefan Bladh

Selahattin  Demirta    ş,  här tillsammans med den svenske vänsterpartisten  Daniel Riazat , valobservatör i Turkiet. ”HDP:s inval i parlamentet var en seger för vänsterrörelsen i hela regionen”, kommenterade Daniel Riazat, och lyfte en knuten näve när han gratulerade HDP-ledaren under valnatten. Foto: Stefan Bladh

Selahattin Demirtaş, här tillsammans med den svenske vänsterpartisten Daniel Riazat, valobservatör i Turkiet. ”HDP:s inval i parlamentet var en seger för vänsterrörelsen i hela regionen”, kommenterade Daniel Riazat, och lyfte en knuten näve när han gratulerade HDP-ledaren under valnatten. Foto: Stefan Bladh

Avgörandets stund närmar sig i Turkiet

På torget framför Diyarbakris station dödades minst fem personer på fredagskvällen när prokurdiska HDP höll sitt valmöte – ett möte som dränktes i blod. Foto: STEFAN BLADH

På torget framför Diyarbakris station dödades minst fem personer på fredagskvällen när prokurdiska HDP höll sitt valmöte – ett möte som dränktes i blod. Foto: STEFAN BLADH

DIYARBAKIR Dagen efter de explosioner som dödade minst fem personer och skadade över 150 personer på prokurdiska HDP:s sista valmöte i staden är nerverna spända som fiolsträngar. Här råder lugnet före stormen – eller firandet. 

– Vi vet inte vem som låg bakom explosionerna. Kanske det var regeringen, säger Serdar Sinir, en ung man i Diyarbakir, och drar upp sitt byxben för att visa en lindrigare skada han fick av den andra explosionen som skakade HDP:s valmöte på fredagskvällen. Bomben exploderade nära det podium där partiledaren Selahattin Demirtaş och flera kandidater stod.

När detta skrivs, på lördagskvällen, hör jag tutande bilar och smällare på gatorna i Diyarbakir, som en uppladdning inför det som väntar när rösterna är räknade på söndagskvällen: Triumf eller protester.

I söndagens SvD berättar fotografen Stefan Bladh och jag mer från Diyarbakir, inför det parlamentsval som kommer att avgöra om president Recep Tayyip Erdoğan kommer att få det presidentstyre han siktar på.