Nya grymma dödsdomar i Saudiarabien

Dödsstraff utdöms mycket oftare i Saudiarabien sedan kung Salman kom till makten i januari. Sedan början av detta år blir i genomsnitt en ny fånge dömd till döden varannan dag, visar Amnesty International.

De handlingar som föranleder grymma kroppsstraff – inklusive halshuggning och stening – är inte ens brottsliga i de flesta andra länder. Nyligen dömdes den palestinske statslöse poeten och curatorn inom konstvärlden Ashraf Fayadh till döden för avfällighet från islam – en dom som baseras på en dikt han skrivit, samt på ett fåtal vittnen. 

Ashraf Fayadh, från Instagram. Läs mer på Deutsche Welle. 

Domen kan överklagas varför det ännu finns chans att hans liv kan skonas. Eftersom Ashraf Fayadh gjort sig till ett känt namn på Saudiarabiens gryende konstscen har domen mot honom lett till protester från utlandet, bland annat från Internationella PEN. Men hittills har jag inte sett några protester från regeringar.

Inne i Saudiarabien finns dock många som är skrämda av ett hårdnande klimat och som vill att utländska regeringar tar ställning mot dödsdomen. De pekar på att Tyskland kan ha en nyckelroll. Tyskland ska ha en värdroll för en kulturfestival i Riyadh som arrangeras av det kungliga Nationalgardet och som går under namnet Jenadriyah, National Festival for Heritage and Culture. Festivalen brukar locka en miljonpublik.

Från Arabiska halvön kommer en vädjan: ”Vi uppmanar Tyskland att ta ställning för Ashraf Fayadh som är dömd till 800 piskrapp och fyra års fängelse och som har en dödsdom hängande över sig på grund av en lyrikbok han skrev och på grund av att han påstås ha haft relationer med kvinnor.” Omvärlden uppmanas att skriva till Tysklands ambassadör i Riyadh, Dieter W. Hinfo under adress: info@riad.diplo.de

Att öppet likna denna dödsdom för ”avfällighet mot islam” vid IS skräckvälde kan vara brottsligt, skriver Reuters. Saudiarabiens justitieministerium planerar att stämma en twitteranvändare som jämförde dödsdomen mot Fayadh med den rättsskipning som pågår inom IS-kontrollerat territorium i Syrien och Irak.

    "The justice ministry will sue the person who described ... the sentencing of a man to death for apostasy as being `ISIS-like'," the newspaper Al-Riyadh quoted a source in the justice ministry as saying.

Att ifrågasätta rättsväsendet i Saudiarabien kan också vara brottsligt, enligt den saudiska tidningen Al-Riyahd som citeras av Reuters:  

 "Questioning the fairness of the courts is to question the justice of the Kingdom and its judicial system based on Islamic law, which guarantees rights and ensures human dignity", Al-Riyadh quoted the justice ministry source as saying. The ministry would not hesitate to put on trial "any media that slandered the religious judiciary of the Kingdom," it said.

Samtidigt uppges över 50 dödsdömda vänta i dödscellerna på avrättning inom kort. Tre av dem är unga shiitiska män som greps och dömdes när de ännu var minderåriga. De ska enligt domarna bli halshuggna. Åtminstone en av de tre, Ali al-Nimr, som är brorson till en dödsdömd shiitisk ledare, ska få sin huvudlösa kropp korsfäst efteråt. 

Ali al-Nimr, dömd till döden genom halshuggning och därefter korsfästelse. 

Som om inte detta skulle vara nog rapporteras att en lankesisk migrantarbetare, en 45-årig, kvinna, är dömd till döden genom stening för äktenskapsbrott. Hennes manlige partner, som sägs vara ogift, ska slippa undan med ”endast” 100 piskrapp. 

Det här sker i ett land som är EU:s största handelspartner i Mellanöstern – och i ett kungarike där det finns personer inom den allra rikaste och mäktigaste eliten som begår liknande handlingar som de dödsdömda utan att några piskrapp, svärd eller stenar nuddar vid dem. 

Men samtidigt meddelar hustrun till bloggaren Raif Badawi, som är dömd till tio års fängelse och som har fått 50 slag mot ryggen av totalt 1000 utdömda piskrapp, att det finns hopp om att han kan komma att benådas. Se mer på den Facebooksida som är tillägnad honom.

Hur ofta korsfästs avrättade i Saudarabien?

Ali Mohammed al-Nimr från Qatif i Saudiarabiens Östra provins greps när han var 17. Han är dömd till halshuggning och efter det korsfästelse. Foto: Facebook/Free Sheikh Nimr Baqir Al-Nimr

På SvD Kultur har jag skrivit jag om hur Alla vill göra affärer med Saudarabien trots dödsvåg. Avrättningarna, som oftast sker genom offentlig halshuggning, har ökat markant efter kung Salman bin Abd al-Aziz trontillträde i början av året. En av de dödsdömda är Ali Mohammed al-Nimr från Qatif i Östra provinsen. Han greps efter regimkritiska protester 2012. Då var han bara 17 år. Enligt Amnesty avgav han en bekännelse under tortyr. 

Ali al-Nimr ska enligt domen, som bekräftats av högsta instans, inte bara halshuggas utan även få sin huvudlösa kropp korsfäst efteråt. Jag ställde frågan till James Lynch, Mellanösternexpert vid Amnesty Internationals huvudkontor i London, hur ofta förekommande korsfästelser är i Saudiarabien.

Så här svarade han:

”I Amnestys kampanj mot dödsstraff i Saudiarabien försöker vi föra statistik över antalet avrättningar varje år. Däremot har vi inga exakta uppgifter över hur ofta döda personers kroppar blir korsfästa varje år. Det är ganska sällsynt och så vitt vi vet har det inte inträffat något fall hittills i år. Men vi känner med visshet till ett fall 2013. Sådana straff förstärker plågan för de dödsdömda och deras familjer. Låt oss komma ihåg att dödsstraff ofta verkställs utan att de dömdas familjer blir underrättade om när det ska ske, och att de anhöriga ofta får kännedom om saken först i efterhand, ibland via medierna. Ali al-Nimrs familj kommer sannolikt att tvingas bli exponerade för bilder av hans korsfästa kropp, eftersom korsfästelsen kommer att äga rum på en offentlig plats.”

Det är inte bara företrädare från svenska regeringen och näringslivet som åker skytteltrafik till Riyadh. Det gör även ledare från andra västländer, måna om att vinna lukrativa affärskontrakt. 

Vad är Amnesty Internationals råd till Storbritanniens premiärminister David Cameron eller till den svenske näringsministern Mikael Damberg, som har fört upp Saudiarabien till ett prioriterat land att göra affärer med – samtidigt som Damberg hävdar handelskontakter ger möjlighet att ”lyfta brott mot mänskliga rättigheter”?

James Lynch på Amnesty Internationals huvudkontor svarar:

”Det är inte svårt att vara cynisk när Saudiarabiens affärspartner försvarar sina handelsdelegationer genom att hävda att främjande av mänskliga rättigheter skulle vara ett av deras huvudsyften. Men under dessa besök hörs sällan några offentliga uttalanden till förmån för människorättsförsvarare, som har fängslats för att de har sagt sin mening, eller för människor som sitter i dödscellerna i väntan på avrättning. Det sker bara vid enstaka tillfällen när journalister lyckas sätta ministrar under rejäl press. Det finns inget olagligt i handelskontakter eller andra förbindelser. Men frågan är om det sker regelmässigt på bekostnad av mänskliga rättigheter. 
I detta sammanhang är det värt att påpeka att Saudiarabien utsatte Sverige för diplomatiska och andra repressalier efter kritiken mot spöstraffet av Raif Badawi i början av året. Det verkar som om detta hårda svar syftade till att avskräcka andra länders regeringar från att ta offentlig ställning mot Saudiarabiens kränkning av mänskliga rättigheter. Men det understryker också vikten av att de av Saudiarabiens handelspartner, som verkligen vill bidra till att mänskliga rättigheter skyddas i kungariket, samarbetar och gör gemensamma uttalanden så att dessa länder inte kan spelas ut mot varandra.”

Ja, köp och läs Raif Badawis bok

Elisabeth Åsbrink skriver på DN Kultur: Läs den dömde bloggaren Raif Badawi och sprid hans ord. 

Jag kan bara instämma. Jag läste detta urval av Raif Badawis texter när tyska Ullstein var först med att ge ut dem i våras – 1000 Peitschenschibe. Då hoppades jag att något svenskt förlag skulle nappa i tid för ge ut denna lilla men viktiga skrift på svenska inför årets Bokmässa, vars tema var bland annat yttrandefrihet. Eller att någon stor svensk kulturredaktion skulle publicera en av hans texter, som ansågs så förgripliga att han dömdes till hårresande 1000 piskrapp, tio år i fängelse och två miljoner saudiska rial i böter. Trots att han är en sådan tydlig röst för reformer och besinning. 

Men på svenska har inte jag sett någon av hans texter ännu.

Raif Badawi tilldelades svenska Reportrar utan gränsers pressfrihetspris i våras. Då framförde hans hustru Ensaf Haidar sitt tack via en videohälsning från Kanada, samtidigt som familjens talesperson Elham Manea förklarade på länk från Schweiz att utrikesminister Margot Wallströms protester mot Saudiarabien spelat stor roll för att skona Raif Badawi från fortsatt spöstraff.

Han blev piskad en första gång en fredag i januari med 50 rapp. Men domen föreskriver att skarprättaren ska ge honom ytterligare 950 piskrapp, fördelade på 19 fredagar. Vad kommer att hända nästa fredag och alla fredagar därefter? Det vet inte familjen så länge han inte blivit frigiven. Denna ovisshet innebär en utdragen tortyr inte bara för Raif Badawi utan också för hans fru och tre barn i Kanada.

Saken blir inte lättare av att hans försvarsadvokat Waleed Abu al-Khair dömts till femton års fängelse för sin fredliga gärning. Det var den första dom som utfärdades i Saudiarabien efter de nya anti-terrorlagar som gör fredlig kritik mot de styrande till ”terrorbrott”. 

Waleed Abu al-Khairs hustru Samar Badawi är syster till den fängslade bloggaren. Hur orkar hon som småbarnsmamma med en liten dotter till en fängslad pappa mitt i allt detta? När Samar Badawi nyligen tilldelades International Hrant Dink Award vid en ceremoni i Istanbul – där hon inte kunde närvara vid eftersom hon är belagd med utreseförbud från Saudiarabien – förklarade hon via ett meddelande att att hon är tvungen att hålla ut, eftersom hon lärt att livet är en kamp. 

Själv kommer jag att fortsätta att ta upp dessa modiga saudiers öde eftersom jag, tillsammans med min man, haft förmånen att som enda svenska journalister träffa Waleed Abu al-Khair tillsammans med Samar Badawi i deras hem i Jidda. Det var några veckor innan Waleed kastades i fängelse och domen mot Raif Badawi skärptes. 

Waleed Abu al-Khair och Samar Badawi i mars 2014, några veckor innan Waleed kastades i fängelse och dömdes till femton år. Foto: Per Luthander

Personer med det civilkurage som advokaten Abu al-Khair och syskonen Badawi besitter är de som långsamt kan förändra Saudiarabien i reformistisk riktning. Samar Badawi, en kvinnorättsaktivist som själv suttit i fängelse på grund av sin kamp för kvinnors rätt att bli fullvärdiga myndiga personer i lagens ögon, har också kämpat för kvinnors rätt att kandidera och rösta i Saudiarabien. När saudiska kvinnor för första gången denna höst får göra det i ett lokalval är Samar Badawi den moraliska segraren. 

Och nu finns Raif Badawis texter även i engelsk översättning. Elisabeth Åsbrink skriver:

Boken finns att köpa på en sajt som bär Raif Badawis namn. Överskottet går oavkortat till hans hustru och de tre barnen. Detta är inte reklam, det handlar om yttrandefrihet. Det vill säga om liv eller död.

Här är sajten där den kan beställas: Buy the book – 1000 Lashes, Because I say what I think.