Jag kan bara instämma. Jag läste detta urval av Raif Badawis texter när tyska Ullstein var först med att ge ut dem i våras – 1000 Peitschenschibe. Då hoppades jag att något svenskt förlag skulle nappa i tid för ge ut denna lilla men viktiga skrift på svenska inför årets Bokmässa, vars tema var bland annat yttrandefrihet. Eller att någon stor svensk kulturredaktion skulle publicera en av hans texter, som ansågs så förgripliga att han dömdes till hårresande 1000 piskrapp, tio år i fängelse och två miljoner saudiska rial i böter. Trots att han är en sådan tydlig röst för reformer och besinning.
Men på svenska har inte jag sett någon av hans texter ännu.
Raif Badawi tilldelades svenska Reportrar utan gränsers pressfrihetspris i våras. Då framförde hans hustru Ensaf Haidar sitt tack via en videohälsning från Kanada, samtidigt som familjens talesperson Elham Manea förklarade på länk från Schweiz att utrikesminister Margot Wallströms protester mot Saudiarabien spelat stor roll för att skona Raif Badawi från fortsatt spöstraff.
Han blev piskad en första gång en fredag i januari med 50 rapp. Men domen föreskriver att skarprättaren ska ge honom ytterligare 950 piskrapp, fördelade på 19 fredagar. Vad kommer att hända nästa fredag och alla fredagar därefter? Det vet inte familjen så länge han inte blivit frigiven. Denna ovisshet innebär en utdragen tortyr inte bara för Raif Badawi utan också för hans fru och tre barn i Kanada.
Saken blir inte lättare av att hans försvarsadvokat Waleed Abu al-Khair dömts till femton års fängelse för sin fredliga gärning. Det var den första dom som utfärdades i Saudiarabien efter de nya anti-terrorlagar som gör fredlig kritik mot de styrande till ”terrorbrott”.
Waleed Abu al-Khairs hustru Samar Badawi är syster till den fängslade bloggaren. Hur orkar hon som småbarnsmamma med en liten dotter till en fängslad pappa mitt i allt detta? När Samar Badawi nyligen tilldelades International Hrant Dink Award vid en ceremoni i Istanbul – där hon inte kunde närvara vid eftersom hon är belagd med utreseförbud från Saudiarabien – förklarade hon via ett meddelande att att hon är tvungen att hålla ut, eftersom hon lärt att livet är en kamp.
Själv kommer jag att fortsätta att ta upp dessa modiga saudiers öde eftersom jag, tillsammans med min man, haft förmånen att som enda svenska journalister träffa Waleed Abu al-Khair tillsammans med Samar Badawi i deras hem i Jidda. Det var några veckor innan Waleed kastades i fängelse och domen mot Raif Badawi skärptes.
