Det hade sett bra ut om Sverige med sin nya ”feministiska utrikespolitik” hade passat på att visa det i samband med kondoleansceremonierna i Saudiarabien. Nu var det i stället USA:s första dam Michelle Obama som stod för det.
Symbolhandlingar blir politik när det gäller personer på en viss nivå. Det är naturligtvis USA:s första dam Michelle Obama medveten om. Det visade hon också när hon följde med president Barack Obama till Riyadh för att delta i kondoleanserna efter den bortgångne kung Abdullah bin Abd al-Aziz.
Bland konservativa saudier utbröt en twitterstorm när det visade sig att Michelle Obama uppträdde utan huvudduk i alla officiella sammanhang i Riyadh, även tillsammans med den nye kung Salman bin Abd al-Aziz Al Saud.
Michelle Obama höll sig till en respektfull klädkod: svarta långbyxor och långa ärmar på en löst sittande tunika. Hennes val att uppträda som hon brukar, utan slöja, i sina möten med kung Salman och andra dignitärer syresatte saudiska reformkrafter. De behöver i dag alla tänkbara bevis på att omvärlden är medveten om vilka problem en salafistisk ultrakonservatism innebär för världens oljerikaste stat – och för världen i stort.
Saudiarabiens könsapartheid innebär bland annat att alla kvinnor måste ha en manlig förmyndare i alla sina förehavande med myndigheter. Det gäller även kvinnliga företagsledare, prinsessor eller gamla farmödrar – och det är ytterst förnedrande för dagens saudiska kvinnor, vilka i många fall är bättre utbildade än männen.
För några år sedan var Michelle Obama med om att dela ut ett pris i Washington – International Women of Courage – till en saudiska som kämpat för kvinnors rättigheter: Samar Badawi, syster till den piskade bloggaren Raif Badawi och hustru till dennes fängslade advokat Waleed Abu al-Khair. Det är uppenbart att Michelle Obama är medveten om vilken kamp för sina rättigheter som saudiska kvinnor dagligen måste föra i sin vardag.
I samband med kondoleansceremonierna i Riyadh hade det varit på sin plats att regeringen Löfven markerat sin uttalat feministiska utrikespolitik genom att skicka ett kvinnligt statsråd tillsammans med kung Carl Gustaf – exempelvis vice statsminister Åsa Romson om utrikesminister Margot Wallström själv var upptagen.
Från svensk sida deltog i stället näringsminister Mikael Damberg förutom kungen. Jag vet inte vilka samtal han förde med värdarna i Riyadh. Men det gällde kanske frågan om fortsatta vapenaffärer?
Det händer att jag träffar svenska företagare som säljer civila produkter på Arabiska halvön, och som vill fortsätta bygga ut sina affärskontakter på denna viktiga marknad. De vet att det är viktigt för Saudiarabiens utveckling att reformkrafterna där får en chans.
Så visst hade det varit bättre om Sverige med sin feministiska utrikespolitik hade visade det i Riyadh – med hjälp av ett statsråd som haft Michelle Obamas känsla för symbolpolitik.