På Stefan Löfvens kom-ihåg-lista i Riyadh

Tre fängslade försvarare av mänskliga rättigheter i Saudiarabien: Dr Abdullah al-Hamid, advokaten Waleed Abu al-Khair och dr Mohammed Fahad al-Qahtani. 

Tre fängslade försvarare av mänskliga rättigheter i Saudiarabien: Dr Abdullah al-Hamid, advokaten Waleed Abu al-Khair och dr Mohammed Fahad al-Qahtani. 

Jag är inte emot kontakter med Saudiarabien, inte heller handel av civila produkter. Men jag hoppas att Stefan Löfven kräver en frigivning av Raif Badawi under sin resa till Riyadh.

Jag hoppas dessutom att han kräver frigivning av Raifs advokat, Waleed Abu al-Khair, en samvetsfånge och fredlig reformist som är dömd till femton års fängelse som straff för att ha varit en orädd försvarare av mänskliga rättigheter i kungariket.

Waleed Abu al-Khair fick välförtjänt Palmepriset, men kunde aldrig ta emot det personligen då han belades med utreseförbud. Sveriges socialdemokratiskt ledda regering får inte glömma Waleed Abu al-Khair.

Så här skrev jag om honom i Svenska Dagbladet när domen föll i sommaren 2014.

Om Dylan, barderna och Nobelpriset

I begynnelsen var ordet.

Den första litteraturen var förstås poesi, sjungen eller reciterad. 

Genom ramsor och rim lär sig barn språk, och genom känslan för poesin har människor lärt sig utveckla språkens nyanser. 

Nu när Bob Dylan har fått Nobelpriset (välförtjänt!) tänker jag på de kurdiska barder, dengbêj, som jag mött i Diyarbakir i sydöstra Turkiet. Det var grånade män i keps och med fåror i ansiktet – och några kvinnor. De var – eller är – som en blandning mellan rappare och Homeros. 

I dengbêjernas hus i Diyarbakirs gamla stad sommaren 2015. Foto: Bitte Hammargren

I dengbêjernas hus i Diyarbakirs gamla stad sommaren 2015. Foto: Bitte Hammargren

Dessa kulturbärare, med sin känsla för rytm, sitt fantastiska minne för episk dikt – men också förmåga till improvisation – höll det kurdiska språket levande under alla de år som det var totalförbjudet i Turkiet. Ens att tala kurdiska offentligt var förbjudet när det var som värst. Kurder i övre medelåldern har berättat för mig om hur människor satte ut vakter i byarna för att kunna varsko folk inne i husen om soldaterna var i antågande under den stunder när de hade besök av barderna, dengbêj. Deras sångstunder kunde pågå i timtal. Dessa barder var skapare av poesi, en muntligt traderad sådan, så länge kurdiskan var förbjuden.

Mer om det i ett reportage i SvD från förra året – Kurdiska barder höll språket vid liv – och i ett blogginlägg med Stefan Bladhs videofilm från Dengbêjernas hus i Diyarbakirs gamla stad Sur (som är hårt krigsdrabbad idag). Där kan ni höra en av barderna sjunga och berätta. Klippet hittar ni här. 

Nu när Svenska akademien prisar Bob Dylan, som en stor diktare från den rika amerikanska sångtraditionen, tänker jag på vad hans svenske uttolkare, Mikael Wiehe, sade i SVT efter tillkännagivandet: Att Odyssen också en gång var sjungen episk dikt, liksom Eddan.

Bardernas poesi ger oss trådar bakåt till mänsklighetens bråddjup – och Bob Dylan är en modern bard. 

Personligen måste jag bekänna att jag ofta tycker att poesi är som bäst när den sjungs.

Så till alla er som väntat på att en poet skulle få Nobelpriset, säger jag: Äntligen. 

Här hittar ni mig på Bokmässan

Just hemkommen från ett veckolångt besök i Libanon där jag haft fokus på dels hur flyktingkrisen påverkat landet, och dels läget i Syrien, laddar jag nu om för Bokmässan i Göteborg. Mina redan publicerade och kommande artiklar om Libanon och Syrien hittar ni i Utrikesmagasinet.se

I den råa betongen i det som aldrig blivit färdigbyggda studentbostäder utanför Saida är cirka 1000 syrier inhysta på trånga ytor. I Libanon mer än var fjärde invånare flykting från Syrien. På fem år har befolkningen ökat med ofattbara 30 procent.&n…

I den råa betongen i det som aldrig blivit färdigbyggda studentbostäder utanför Saida är cirka 1000 syrier inhysta på trånga ytor. I Libanon mer än var fjärde invånare flykting från Syrien. På fem år har befolkningen ökat med ofattbara 30 procent. Läs mer om detta i min artikel: Syriska flyktingkrisen gör Libanon särskilt sårbart. 

Mig hittar ni på följande programpunkter under Bokmässan:

22 september

Kl 11-11.20

Ickevåldets vägar: fred i terrorns tid

https://bokmassan.se/programs/ickevaldets-vagar-fred-i-terrorns-tid/

Plats: Internationella torget

 

Kl 15-16

På plats i UI:s monter, där jag kan berätta om Utrikesmagasinet.se (med mera)

 

kl 19-20.30

Bokrelease av Ickevåldets vägar: fred i terrorns tid

Betlehemskyrkan, Göteborg

http://krf.se/events/bokrelease-av-ickevaldets-vagar-fred-i-terrorns-tid/

 

23 september

10.30-10.50

Svenska Dagbladets monter. Samtalar med SvD:s biträdande kulturchef Anders Q Björkman om gripna journalister och stängda tidningsredaktioner i Turkiet.

 

kl 13.40-14.00. 

UI-seminarium Internationella torget, stora scenen

Så går Turkiet baklänges in i framtiden

Samtalar med Internationella PEN:s vice ordförande Eugene Schoulgin, som bor i Istanbul sedan många år och som är aktuell med en roman om Turkiet, Av en annan verden (på norska, men flera översättningar är på gång)

 

Kl 15-16

På plats i UI:s monter för att tala om Utrikesmagasinet.se med mera

 

24 september

 

Kl 14-14.20

Krig och flyktingar. Samtalar med Ingela Mårtensson från IKFF, Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet

Plats: Internationella torgets stora scen

https://bokmassan.se/programs/krig-och-flyktingar/

 

 Kl 15-16

På plats i UI:s monter, redo att diskutera rapporteringen i Utrikesmagasinet.se – samt mycket annat – med den intresserade.