Denna helg är det Iransk filmfestival i Stockholm och Uppsala. Själv har jag sett två filmer än så länge: dokumentären Iranian Ninja och långfilmen Hadji Sha, som inte får visas i Iran.
Zamani Esmatis långfilm Hadji Sha är gjord som lågbudgetfilm. Men det tänkte jag inte på när jag såg filmen. Den är skickligt spelad och har genomtänkt manus, där åskådaren långsamt börjar ana den hemlighet som avslöjas i slutscenen: att det under den medelålders Hadji Shahs kortklippta hår och svarta mössa kanske inte döljer sig en man, som försörjer sin familj, utan en kvinna. Det finns fler bottnar i filmen, vilka inte ska förklaras här.
Huvudrollsinnehavaren Roya Teymorian, som deltog i diskussioner efter visningen, gör för iranska förhållanden en djärv gestaltning genom att spela en medelålders kvinna som lever som en man. Roya Teymorian beklagade att filmpubliken i Iran inte får se denna spelfilm, som vänder sig både mot lagar och folkliga traditioner som begränsar kvinnors liv.
Hadji Sha påminner mig om en annan iransk film med socialt patos, Majid Majidis film Baran från 2001, som jag såg på filmfestivalen i Istanbul för flera år sedan. Den handlar om afghanska flyktingar som tar jobb på byggen i Iran. Snart rullas det upp att en av de unga byggjobbarna en tonårsflicka som förklätt sig till kille.
Hadji Sha utspelar sig i ökenstaden Yazd mitt i Iran – vilken har världens kanske största intakta stadskärna byggd i soltorkad lera, krönt av vindtorn som håller husen svala på stekheta somrar och genomborrad av milslånga gamla underjordiska kanaler. Yazd har en stadskärna att gå vilse och en mångsidig kultur att förälska sig i.
Vy över Yazd – en stad i soltorkad lera, där vindtornen höjer sig i bakgrunden. Foto: Bitte Hammargren
I våras rapporterade jag från Yazd i OBS Kulturkvarten om Irans många paradoxer. I denna vackra stad i öknen träffade jag också en ung kvinnlig filmare, Roqiye Tavakoli, som hoppas att en dag bli bjuden till filmfestivaler i Sverige. Hon har redan visat sina kortfilmer på festivaler i Armenien, Dubai, Syd-Korea och Finland. När jag träffade henne låg hon i startgroparna för att göra sin första långfilm.
Roqiye Tavakoli – ung filmare från Yazd. Foto: Per Luthander
– Det ska bli en film med ett feministiskt budskap, sade hon.
Kanske kommer hon att bli gäst på en framtida iransk filmfestival i Sverige?
Årets Iranska filmfestival i två svenska städer fortsätter i morgon söndag – och då kommer Roya Teymorian att samtala med publiken i Uppsala efter visningen där. Till Stockholm kommer i stället andra personligheter från Irans vitala filmliv: Mohsen Tanabandeh, Amir Jafari och Rima Raminfar.
Programmet för Uppsala och Stockholm hittar du här.