Trots att alla andra läror än den lutherska var förbjudna att utöva i Sverige på 1700-talet, lät Karl XII skriva ett fribrev som gjorde Karlshamn till platsen för de första muslimska gudtjänsterna (om än bakom lyckta dörrar). Efter sina år i landsflykt i Osmanska riket var kungen och karolinerna svårt skuldsatta. För att deras osmanska kreditorer – judar, armenier och turkar, som det heter i gamla dokument – skulle vara säkra på att få betalt fick de följa med till Sverige, och närmare bestämt till Karlshamn och Karlskrona. Om detta Blekinge, som en port mot världen och som platsen för pragmatisk religiös tolerans, skrev jag en krönika i Sydöstran. I denna korta krönika fanns det inte plats att nämna källor som Simon Sorgenfreis Islam i Sverige – de första 1300 åren (utgiven av Myndigheten till stöd för trossamfund) och "De kommer att vara annorlunda svenskar”: berättelsen om Sveriges första muslimer (Norstetds) samt de 1700-talsdokument som Åsa Karlsson, huvudredaktör på Riksarkivet för Svenskt biografiskt lexikon, har visat mig. Men nu vet ni var dessa utmärkta källor finns! Simon Sorgenfrei hänvisar också vidare till "Carl XII:s fordringsägare i Karlshamn” av Bengt Gabrielsson i Carlshamnia 2016.

Med stor sannolikhet finns det mer arkivmaterial för religionsvetare att hämta om denna blekingska period, konstaterar Simon Sorgenfrei.

1700-talets Karlshamn var ju en kosmopolitisk stad.