Mellan gullviva och liljekonvalj

Maj 2021.

Vandrar i sydsvenska bokskogar. Passerar gamla askar som är lika ihåliga som Pippi Långstrumps sockerdricksträd. Ser ekarna slå ut sist av alla lövträd. Lyssnar på näktergalen och göken som gömmer sig i lövverken. Glädjer mig åt viggen som guppar runt i mader som förvandlats till grunda insjöar efter vårfloden. Följer hägern som flyger hemåt vid samma tid varje dag. Beundrar flugsnapparens idoga slit med att göra holken redo för ungarna. Skymtar hornugglan som sätter sig på sin spaningspost i en tall när skymningen faller.

Tittar på paddans ungar som hoppar mellan tomatplantorna när regnen fallit.

Njuter av denna korta tid när gullvivornas sista blomning sammanfaller med vårens första liljekonvaljer. Vackraste tiden på året infaller inte bara mellan hägg och syren utan också mellan gullviva och liljekonvalj.

Funderar till sist på hur många nyanser av grönt det kan finnas i naturen i den ljuvliga månaden maj.

Nawal El Saadawi – en feministisk ikon är död

Den egyptiska författaren Nawal El Saadawi har avlidit, 90 år gammal. Hon var en feministisk ikon. Hon var också läkaren som började skriva öppenhjärtigt om sex och kvinnoförtryck, så att alla fjäll föll från ögonen. Till exempel om det fansansfulla med kvinnlig könsstympning i Egypten, något hon själv blev offer för som barn och som hon berättade om på ett sätt som etsar sig fast i boken The Hidden Face of Eve.

Hon skrev också romaner i socialrealistisk anda.

Själv intervjuade jag henne en första gång i DN 1987, när hon gästade sitt svenska förlag, Leopard. Då var hon aktuell med romanen Och tiden står stilla vid Nilen. Från det mötet minns jag Nawal El Saadawi som en oemotståndlig, frisk och stark vind. Hon strålade, där hon stod under sitt paraply i ett regnvått Stockholm och berättade om bokhandlaren i Saudiarabien som förnekat att han förde hennes böcker – ända tills han insåg att det var författaren själv han hade framför sig. Varvid han tog fram hennes böcker som låg gömda under disken!

Men många år senare, under de egyptiska revolutionsdagarna 2011, var Nawal El Saadawi som skuggan av sitt forna jag. I alla fall framstod hon som sådan när SvD:s fotograf Yvonne Åsell och jag mötte henne hemma i hennes lägenhet i Kairo. Hon verkade ensam. Och det kändes som om hon förlorat sin förankring i den politiska verkligheten. Uppfylld av dramatiken i Egypten ville hon övertyga oss om att de egyptiska revolutionsvågorna snart skulle sprida sig till Europa. Att inget kunde gå fel i Egypten, ville hon inte se. Och att Europa inte behöver revolution (men däremot reformer) ville hon inte heller ta till sig.

Där och då tvingades jag inse att Nawal El Saadawi hade sin bästa tid bakom sig. Det gjorde ont att se denna ikon åldras.

Men sin författargärning förtjänar hon att bli hågkommen för.

Saudiarabien blir värdland för Grand Prix – medan de som kämpat för kvinnors rätt att köra sitter inlåsta

Foto: Privat (en bild som en tittare skickat)

Den 15 november ägde Formel 1:s Grand Prix rum i Istanbul. Samtidigt med tävlingarna sände ViaPlay ett långt inslag om att Saudiarabien blivit nytt värdland för tävlingarna, sedan ett fett flerårskontrakt tecknats. Jag kommenterade detta i sändningen med att det handlar om sportswashing, alltså att använda sport som metod för att tvätta bort ett skamfilat rykte. Mitt budskap i korthet: Redan innan Formel 1 skrev kontrakt med kungariket borde de ha ställt villkor som villkor att saudiska människorättsaktivister som i åratal kämpat mot det tidigare bilkörningsförbudet för kvinnor friges – inte minst aktivister som Loujain al-Hathloul och Samar Badawi.

De, som även kämpat mot det förnedrande manliga förmyndarskapet, sitter inlåsta sedan 2018 och ska enligt flera uppgifter ha blivit torterade. Samar Badawi har en liten dotter vars pappa även han sitter i fängelse (advokaten och Right Livelihood-pristagaren Waleed Abu al-Khair).

När nu Grand Prix i Saudi är ett faktum måste man fortsätta att nämna deras namn och kräva att modiga människorättsförsvarare, som gått i första ledet för reformer och för allas rätt att köra bil, släpps fria, får skadestånd och yttrandefrihet. Det är ett minimum när Grand Prix hålls i Jidda (Jeddah) en första gång 2021.