Den drusiska byn Majdal Shams, där tolv skolbarn i helgen dödades av en missil, har jag besökt en gång. Det var sommaren 1981, fjorton år efter den israeliska ockupationen. Jag minns spänningarna på platsen. Israeliska militärfordon väntade utanför under mötet med en byäldste som förklarade varför byborna vägrade acceptera israeliska id-kort eftersom de var drusisk-syriska araber. Senare samma år annekterade Israel Golanhöjderna i strid med internationell rätt, en annektering som president Trump erkände 38 år senare, år 2019.
Det är möjligt att missilen som dödade barnen avfyrades från libanesiskt territorium, men jag kan inte se att Hizbollah skulle haft ett motiv till att beskjuta en drusisk by på Golan (även om invånare där med tiden accepterat israeliska id-kort). Israeliska analytiker hävdar att den egentliga måltavlan för Hizbollah var den närbelägna israeliska Hermon-brigaden, och att attacken från Libanon skulle ha varit ett svar på en israelisk attack mot Hizbollahs egen elitstyrka, Radwan Forces.
Så håller dödsdansen på i all sin tröstlöshet. Och ikväll attackerade Israel mål i Beiruts södra förorter där Hizbollah har sitt fäste, men där det också bor otaliga civila. Dessa förorter bombades sönder och samman i kriget 2006, men Hizbollah var snabba med att bygga upp dem igen, något jag blev vittne till som utsänd reporter under det kriget. Hizbollah har numera mycket starkare arsenal än då. med missiler och drönare, samt stridsvana från urbana krig efter att ha slagits på Assadregimens sida under det syriska inbördeskriget.
Efter attacken mot Majdal Shams krävde EU:s utrikeschef Josep Borrell en oberoende utredning av den oförlåtliga händelsen. (Se hans utlägg på X här).
I Majdal Shams har invånare i protesterat mot israeliska ministrars, inklusive premiärminister Netanyahus, besök i det drabbade samhället. Och ett religiöst råd på det annekterade Golan har motsatt sig varje försök att använda offren i Majdal Shams som en israelisk ursäkt för att slå till mot nya mål i Libanon.
Situationen visar hur vidrigt detta flerfrontskrig är och varför det så kallade världssamfundet borde tvinga fram en efterlevnad av FN-resolutionen om vapenvila i Gaza, frigivning av israelisk gisslan och av palestinska fångar – som ett första nödvändigt steg för att kyla ned den situation som hela tiden hotar att utvecklas till ett internationellt storkrig.