Efter ytterligare ett dramatiskt val i Turkiet maj 2023 säkrade president Erdogan, efter 20 år vid makten, inte bara sin presidentpost flera år framåt, men även majoriteten i parlamentet. Ett av de mest högerextrema och konservativa parlamenten i Turkiets historia enligt många bedömare. Oppositionen, ledd av huvudoppositionspartiet CHP, lyckades inför presidentvalet i maj samla en bred allians, sexpartialliansen, under Kilicdaroglus ledning. Den splittrades direkt efter valförlusten och oppositionen är nu polariserad mer än någonsin. Inför kommunalvalen mars 2024 väntas delar av den tidigare oppositionsalliansen ställa upp med egna kandidater, vilket underlättar president Erdogans ambitioner att vinna tillbaka storstäderna – inte minst Istanbul som idag leds av den populära Ekrem İmamoğlu (CHP). 2019 blev Imamoglu borgmästare i Istanbul tack vare det breda stödet från både det nationalistiska utbrytarpartiet Iyi parti och det prokurdiska partiet HDP, idag med det nya namnet DEM.
Vad är utsikterna inför lokalvalen i mars 2024 och därefter? Hur ser förutsättningarna ut för oppositionen inför lokalvalet 2024? Kommer Erdogan, vars nya mål är att återta makten i Istanbul, lyckas? Hur ska Sveriges nuvarande relationer till Turkiet bedömas? Välkommen till ett samtal på ABF där Turkiet diskuteras.
Medverkande:
Paul Levin, föreståndare för Institutet för Turkietstudier, Stockholms universitet.
Helin Sahin, chef för MENA och Asien-regionen, Olof Palmes Internationella Center.
Michael Sahlin, tidigare Sveriges ambassadör i Turkiet.
Bitte Hammargren, Mellanösternexpert och journalist.
Samtalsledare: Aras Lindh, Analytiker vid Totalförsvarets Forksningsinstitut